Sitter och läser ur boken "De hängda rävarnas skog" av Arto Paasilinna. Han skriver ju bara så underbart roligt ibland. Fräckt men skoj.

"Piera bestämde sig för att tillbringa ett par dygn i lägereldarnas tecken ute i skogen. Enligt sin egen uppfattning var han fortfarande fullt kapabel vad gällde fruntimmer. Han hade bara haft oturen att ingen kvinna hittills hade blivit tillräckligt intresserad för att vilja gifta sig med honom. De påstod, kärringarna, att han stank av sprit, svett och brandrök. Att han var höljd i hundhår och fiskfjäll. Och för all del, visst hade han vax i öronen och kunde fjärta förskräckligt emellanåt. Men när de till råga på allt klagade över att hans tänder var gula och att han hade mjäll, blev Piera förbannad och deklarerade:
- Behåll muttorna era, mina damer."